Betraktelser

Slow food

10 aug 2008

Den ryska och iranska kaviaren börjar bli alltmer svårtillgänglig och kostsam. Störens vara eller icke vara angår oss alla, och vi måste därför börja söka nya godsaker. Ett alternativ verkar vara detta: snigelägg! C. är grymt nyfiken på det här, och kontaktade genast producenterna i Frankrike. Härmed uppmanas dessutom samtliga bröder att hålla ögonen öppna efter denna produkt när ni far land och rike runt på gastronomiska äventyr. Ta med en burk till nästa sammankomst!

Läs med fördel mer genom att klicka vidare via denna länk till "Taffel.se".

Semmeltåg

8 feb 2008

C. begick årets premiär i söndags. Njutningsfullt. Dock "ren", d.v.s. utan varm mjölk, viket annars är en favorit. Däremot ställdes siktet ett par dagar senare in på en redig hetvägg för att fira den verkliga högtidsdagen. Men redan när Götgatsbacken var besegrad och krönet nått, gick det att ana vad som väntade. Folkströmmarna verkade vara riktade åte ett enda håll, och från Gunnarssons konditori längre ner gick kön långt ut på gatan. Hur stor trånaden efter detta tidiga vårtecken än var, var den ansträngning som skulle ha krävts så mycket större. Besvikelsen var självklart stor, men samtidigt går det att glädjas åt denna uppenbara fokuserig på semlor just på fettisdagen, som gör att vi går man ur huse för att köa, och gärna inväntar vår tur i duggregnet. Det går också att glädjas åt att denna dag inte på något vis längre sätter punkt för ett fortsatt okristligt frossande i vårt älskade bakverk under resten av månaden. Till helgen blir det hembakat som gäller!

Måste det vara så här?

7 jan 2008

Enskilda styrelsemedlemmar låter meddela att man haft samma upprörande upplevelse vid upprepade tillfällen, då man velat beställa bord på vissa av stadens restauranger. Det verkar som om fler och fler har börjat anamma tilltaget att planera in sina gäster i två "sittningar" under kvällen. En mellan 18 och 21, och nästa från 21 och framåt. Detta tilltag är något som vi delvis kan förstå ur ett företagsekonomiskt perspektiv, men som vi väljer att helt förkasta utifrån vad vi vill att ett restaurangbesök ska kännetecknas av. Gästen bör i högsta utsträckning kunna välja när man vill intaga sin middag, samt i vilket tempo. Restaurangen i sin tur bör leva under devisen att man finns till för sina gäster, och inte tvärtom.

Matpornografi

December 2007

Ceremonimästaren läser just nu Jens Linders bok "Långkok" gång på gång på gång... Det här kommer att bli en höst och vinter i stekarnas och grytornas tecken.

Med fingret i syltburken

November 2007

En helt vanligt torsdag, och i färd med att steka pannkakor, tappade en av bröderna (enligt egen utsago) fullständigt förtroendet för kvarterets centralstyrda matvarubutik, och beslutade sig raskt i vredens inspiration för att koka egen lingonsylt.

Den glädje och ro som sedermera infann sig vid inköp av lingon (i den lilla grönsaksbutiken), grytans puttrande, och resten av familjens hemkomst, visade dock inga gränser och uppvägde stort de tidigare känsloyttringarna. Det egna koket var både enklare och roligare än att handla färdig sylt, och smaken så obeskrivligt mycket bättre!

En liter lingon, två deciliter vatten och sedan, när detta har kokat en kvart, sex deciliter socker i omgångar under omrörning. Ljuvligt!

Intresseområden

Sällskapet grundades med utgångspunkt i fyra intresseområden som också fått vara vägledande i framtagandet av vårt vapen. Dessa områden utgör alltjämt grunden för vår verksamhet och samtliga bröder uppmuntras och förväntas att utvecklas inom dem. Det finns således inga medlemskrav på förkunskaper inom ämnena, men däremot ett intresse för att lära sig. Nedan följer en uppräkning av de fyra områdena.

Den svenska husmanskosten

Vad skiljer kolbullen från fläskpannkakan, pitepalten från kroppkakan och därtill den öländska kroppkakan? Vad serveras till sillbullar, varför äter vi ärtsoppa på torsdagar, och vad utgjorde basen i svensk mat innan potatisen kom? Det finns mycket att lära sig om den svenska husmanskosten. Självklart i teorin, men kanske framförallt i praktiken. Att tillsammans tillreda och avnjuta traditionella rätter utgör grunden för våra sammankomster, och vi strävar också efter att hela tiden fortbilda oss inom området och sprida vår övertygelse om den svenska husmanskostens förträfflighet och kvaliteter till omvärlden.

God ton och städat bruk

Att uppträda på ett för sig själv och sin omgivning behagligt sätt är någonting var och en bör sträva efter, och det behöver inte alls vara komplicerat. Att fördjupa sig inom denna konst både höjer den egna självbilden och bidrar till att göra våra medmänniskor gladare. Vi finner regler och visdomsord härom inom oss själva och genom egna erfarenheter likväl som från hundraåriga läroböcker och Magdalena Ribbings frågespalt i DN.

Det svenska språket

Många väl användbara ord försvinner ur vårt språkbruk enbart av den anledningen att alltför få använder dem. Vi har tagit på oss den uppgiften att motverka detta, och söker av den anledningen efter ord vi anser förtjäna att fortsätta finnas med i vårt dagliga språkbruk, i syfte att själva använda dem närhelst tillfälle ges. Vi följer också, i samband med våra sammankomster, utvecklingen av det svenska språket. Främst genom att diskutera de senaste rönen i tidskriften Språktidningen.

Jazzmusik och visor

Jazzmusikens popularitet varierar med åren, men dess kvaliteter består och de mästare som en gång ägt scenerna dör aldrig. Vårt intresse rör kanske främst jazzens inträde i Sverige och dess första företrädare här hemma, samt de klassiska storbandsledarna med sina odödliga hits från swingens 30- och 40-tal. Denna musik avnjutes med fördel under sammankomsterna, och helst då förmedlad via hederliga 78-varvare på medtagen resegrammofon. Vi har på senare tid också kommit att bredda intresset till att även omfatta den svenska vistraditionen.